Hur blir stenkol

För att omvandla järnmalm till stålprodukter behöver man nämligen tillsätta stora mängder kol i de så kallade masugnarna. Miljöaspekten och ekonomin Kolkraften kan ses som en miljöbov på två olika sätt. Den rök som släpps ut kan vara förorenad med farliga ämnen, inte minst svaveldioxid, men ju renare kolen är desto mindre blir utsläppen.

Oavsett hur rent kolet är bidrar dock förbränningen till växthuseffekten då stora mängder koldioxid släpps ut i atmosfären. Trots riskerna tyder ingenting på att vi är nära att sluta använda energislaget.

Stenkol bildning

Främst på grund av att växande ekonomier i Asien och Afrika behöver elektricitet och kolet är en beprövad och relativt enkel lösning som ger arbetstillfällen och förutsättningar för välstånd. I många etablerade ekonomier görs det försök att bli av med kolberoendet och ersätta det med förnybara energikällor eller kärnkraft. Även Kina satsar hårt på förnybara energikällor, men kolet kommer att finnas med under lång tid.

Ett sätt att motverka kolets skadeverkningar är metoder för så kallad "carbon capture and storage", CSS. Man fångar upp koldioxiden direkt vid kraftverkens skorstensmynning och pumpar ner den under jorden. År bröts cirka 7 miljoner ton kol, varav 6 miljoner ton var stenkol. Kina är det land som har den största stenkolsbrytningen — år svarade Kina för 50 procent av världens stenkolsbrytning.

Inom EU är Polen det land som har den största stenkolsbrytningen. År stod Polen för 57 procent av produktionen i EU. Totalt utvanns det miljoner ton stenkol inom Europa Flötserna ligger på ett djup av 30— m och är i allmänhet tunna 30—60 cm. Denna kolkropp sträcker sig från Höganäs i norr och till Ekeby och Simmelsberga i söder.

Stenkol framställning

Stenkol har brutits i nordvästra Skåne från talet och fram till slutet av talet. I Höganäs är kolet en biprodukt vid lertäkt. År utvanns på detta sätt 12 ton kol. Industriella processer [ redigera redigera wikitext ] Kol används även i vissa industriella processer, såsom järnframställning. Vid järnframställning utgående från järnmalm reduceras järnoxider till rent järn i en masugn med hjälp av koks, eftersom grundämnet kol är ett starkt reduktionsmedel.

Masugnsprocessen kräver kol i form av koks, men även en viss mängd pulveriserat kol kan tillsättas. I tekniska sammanhang spelar kolets storlek och form ofta en viktig roll. En form av kol som förekommer är briketter. Miljöaspekter [ redigera redigera wikitext ] Vid förbränning av kol bildas alltid koldioxid. Träkol, som härstammar från levande träd, är dock ett biobränsle , eftersom de avverkade träden kan växa tillbaka och därmed åter absorbera den frigjorda mängden koldioxid.

Förbränningen av träkol bidrar därmed i teorin inte till höjd koldioxidhalt i atmosfären. Fossilt kol har däremot befunnit sig utanför kolets kretslopp under en lång tid, och bildas inte på nytt i samma takt som det utvinns. Förbränning av fossilt kol bidrar därmed till att frigöra ytterligare koldioxid i atmosfären, och kan således bidra till global uppvärmning. Eftersom kol innehåller förhållandevis fler kolatomer än olja och speciellt naturgas relativt sitt energiinnehåll uttryckt som antal joule förbränningsvärme , leder användning av kol som bränsle till något större utsläpp av koldioxid vid samma energiproduktion.

Olja och naturgas innehåller en högre andel väte , som vid förbränning bildar ofarlig vattenånga. Dessutom är kol-väte- bindningarna mer energirika än kol-kol-bindningar. Förbränning av kol är den största enskilda källan till koldioxidutsläpp i hela världen, lite högre än motsvarande utsläpp för olja, och dubbelt så hög som motsvarande utsläpp för naturgas.

Vid förbränning krävs idag reningsanläggningar för att undvika utsläpp som förorenar närmiljön.