Attf å veta det rätta kvm stdskontoret

Skolan har också ett ansvar för att skapa en god miljö för lärande som främjar såväl kunskapsutvecklingen som elevernas hälsa och välbefinnande och som uppmanar till en hälsofrämjande livsstil bland annat genom alkohol- och drogförebyggande arbete, sex- och samlevnadsundervisning samt undervisning om sambandet mellan hälsa, mat och fysisk aktivitet. Original Unga män och kvinnor som gör sin värnpliktstjänstgöring skall inte behöva utsättas för trakasserier, mobbning eller annan kränkande behandling.

Arbetsmiljöpolitikens mål för en arbetsmiljö som förebygger ohälsa och olycksfall och som är anpassad till människans fysiska och psykiska förutsättningar gäller även för arbetsmiljön i skolan och under värnplikten. Regeringen strävar efter att stärka förmågan och möjligheten till social delaktighet för människor i ekonomiskt och socialt utsatta situationer. Vissa boendemiljöer, särskilt i storstäderna, kan medverka till att skapa särskild utsatthet.

Att den sociala, etniska och diskriminerande segregationen i storstadsregionerna bryts är därför av stor betydelse. Vissa ungdomar är mer utsatta än andra. Ohälsan är kraftigt överrepresenterad bland ungdomar i ekonomiskt och socialt utsatta situationer. Regeringen strävar efter att hälsotillståndet bland ungdomar skall förbättras samt att skillnaderna i ohälsa skall minska mellan olika ungdomsgrupper.

Alla skall ha tillgång till saklig och opartisk hälsoinformation. Detta huvudområde för analys, samordning och redovisning omfattar såväl fysisk som psykisk hälsa samt utsatthet i olika former. Regeringens folkhälsopolitik utgör det centrala politikområdet för detta huvudområde. Inom huvudområdet samlas även mål inom hälso- och sjukvårdspolitik, socialtjänstpolitik, idrottspolitik, bostadspolitik, arbetslivspolitik, konsumentpolitik, utbildningspolitik, rättsväsendet och andra politikområden som syftar till att förbättra ungdomars hälsa och minska deras utsatthet.

Inflytande och representation Ungdomars möjlighet till inflytande och representation är en viktig aspekt av tillgången till verklig välfärd och makt. Möjligheten att kunna göra sin röst hörd påverkar både individens syn på den egna välfärden och tillgången till välfärd. Regeringen vidtar åtgärder inom ett flertal politikområden för att förbättra ungdomars möjligheter till inflytande och representation.

Standarder för kvalitet

Ett samhälle som genomsyras av jämställdhet, jämlikhet och ett högt demokratiskt deltagande ger goda möjligheter till ett bra liv för alla. Ungdomars verkliga inflytande över sin närmiljö, samhällsplaneringen och skolan är en nyckelfråga för huvudområdet. Inom ramen för EU:s nya samarbete på ungdomsområdet har medlemsländerna antagit gemensamma mål för att utveckla de prioriterade områdena delaktighet och inflytande samt information.

Syftet med det första målet är att öka ungdomars delaktighet genom att införa och stödja åtgärder som gynnar utövandet av ett aktivt medborgarskap och som ökar ungdomars faktiska delaktighet i det demokratiska livet. Demokratipolitiken utgör det huvudsakliga verktyget för regeringens ambitioner inom detta huvudområde.

Ungdomars deltagande i valen bör uppmuntras bland annat för att deras åsikter och värderingar skall finnas representerade i de valda församlingarna. För att stärka ungdomars tillgång till makt bör också deras möjligheter att påverka den politiska processen förbättras. Möjligheterna att med hjälp av IT locka ungdomar att i större utsträckning ta del av samhälleliga och demokratiska processer bör tas tillvara av såväl skola som offentliga verksamheter.

I dag är infor- Original mationstekniken en del av ungdomars livsstil och genom den kan delaktigheten i olika samhälleliga processer påverkas. En av ungdomspolitikens främsta uppgifter är att minska skillnaderna inom ungdomsgruppen avseende möjligheterna till delaktighet. För att långsiktigt öka jämlikheten i politiskt deltagande och därmed stärka det demokratiska system som är grunden för vårt samhälle måste klyftan överbryggas mellan dem som anser sig ha möjlighet för att påverka sin livssituation genom politiken och dem som anser att de saknar denna möjlighet.

För att öka funktionshindrade ungdomars möjligheter till inflytande krävs att lokaler och information görs tillgängliga utifrån olika gruppers behov. Möjligheter bör vidareutvecklas att med stöd av informationstekniska lösningar inkludera dessa grupper. Ungdomars representation i partiväsendet och i beslutande församlingar både lokalt och centralt måste förbättras.

De politiska partierna bör ta ett ansvar för att utse och behålla unga medlemmar, både kvinnor och män, till politiska förtroendeposter inom styrelser och nämnder, liksom till folkvalda församlingar.

Attf i praktiken

Partierna har ett ansvar att aktivt utveckla sina arbetsmetoder så att de lockar till sig även unga medborgare. Även skolan har här ett viktigt ansvar. Den offentliga sektorn och hela det svenska samhället står inför ett genomgripande generationsskifte under det närmaste decenniet. Det är således viktigt att ungdomar skolas in i offentliga uppdrag och att den äldre generations erfarenheter överförs till den yngre.

För närvarande är mindre än en procent av samtliga ledamöter i statliga myndighetsstyrelser och kommittéer yngre än 30 år. En majoritet av dessa är unga kvinnor. Regeringen avser att vidta åtgärder för att förbättra ålderssammansättningen i statliga myndighetsstyrelser och kommittéer genom att öka antalet unga kvinnor och män i dessa organ.

Regeringen strävar också efter att ungdomar skall vara representerade i internationella sammanhang där frågor som påverkar ungdomars levnadsvillkor behandlas. Ungdomars vardag påverkas till stor del av beslut fattade på kommunal nivå, som därför är en viktig arena för ungdomars delaktighet. Regeringen välkomnar kommunernas utvecklingsarbete med inflytandeforum för ungdomar och ungdomspolitiska handlingsplaner.

Dessa inflytandeforum bör dock ses som en av flera vägar för att öka ungdomars makt och delaktighet. De får inte bli den enda kanal som ungdomar kan göra sin röst hörd genom. För de ungdomar som fyllt 18 år utgör inflytandeforum endast ett komplement till delaktighet i de formella demokratiska påverkansvägarna. Erfarenheterna från bland annat det lokala arbetet kring FN:s handlingsprogram för miljö och hållbar utveckling, Agenda 21, bör tas till vara och vidareutvecklas i arbetet för ungdomsinflytande i kommunerna.

Ett viktigt område för ungdomars delaktighet och inflytande är skolan. Elevers rätt till inflytande i skolan finns inskrivet i skollagen. Även i läroplanerna för förskolan, grundskolan och gymnasieskolan behandlas elevers ansvar och inflytande. Inflytande och delaktighet i skolan har en tydlig demokratiaspekt; om skolan skall kunna utbilda i demokrati är det en förutsättning att skolan även arbetar demokratiskt.

Regeringen har vidtagit, och avser att vidta ytterligare åtgärder i syfte att stärka elevinflytandet i skolan. En arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet har presenterat förslag som syftar till ökat elevinflytande i skriften Var-dags- Original inflytande i förskola, skola och vuxenutbildning Ds Det konkreta arbetet med elevers inflytande och delaktighet sker dock i kommunerna och på varje enskild skola.

Varje skola bör utforma och organisera elevdemokrati och elevinflytande på det sätt som bäst passar verksamheten. Det ideella föreningslivet har en viktig roll i att skapa förutsättningar för ett jämlikt demokratiskt deltagande i samhället och är därmed en viktig aktör i den demokratiska infrastrukturen i vårt samhälle. Regeringen arbetar för att synliggöra och skapa förutsättningar för människor att bilda, och delta i, olika typer av folkrörelser och föreningar.

Lagar och andra offentliga regelverk inom olika samhällsområden som påverkar ideella organisationers verksamhet skall kartläggas. Ungdomars egen organisering och föreningars arbete med demokratirelaterade frågor, mångfald och jämställdhet såväl i samhället som inom organisationslivet skall stödjas.

Attf å veta det rätta kvm stdskontoret

Kunskapen och erfarenheterna hos ungdomsföreningarna bör tas till vara i utformandet av kommunala insatser för ungdomar. Tillväxten av nya organisationer och nätverk bör uppmärksammas i arbetet med att stödja ungas möjligheter till organisering. Regeringen verkar genom kulturpolitiken för att alla skall ha möjlighet till delaktighet i kulturlivet och till ett eget skapande.

Huvudområdet omfattar förutom dessa mål också mål inom demokratipolitik, folkrörelsepolitik, handikappolitik, miljöpolitik, bostadspolitik och konsumentpolitik. Då redovisning föreskrivits skola äga rum vid halvårsskiftet, komma de, som visserligen genom införsel erlagt sina utskylder till arbetsgivaren, men för vilka utskylder arbetsgivaren ej redovisat till utmätningsmannen, att bliva upptagna i denna uppgift.

De kunna i följd härav bliva upptagna i röstlängden såsom icke röstberättigade vid kommunala val. De, som veta med sig att utskylderna till fullo erlagts, underlåta av förståeliga skäl oftast att granska den framlagda röstlängden och anföra besvär samt gå sin rösträtt förlustiga. Revisorerna hava gjort följande uttalande.

Enligt revisorernas mening är den ovan nämnda ordningen icke tillfredsställande. Bristerna synas åtminstone delvis kunna avhjälpas, exempelvis därigenom att i lagen örn införsel införes bestämmelse att redovisning skall ske minst en gång i kvartalet och att denna redovisning under årets andra kvartal skall ske senast före den 10 juni.

Yttranden hava avgivits av statskontoret och riksräkenskapsverket. Av statskontorets yttrande framgår, att ämbetsverket delar revisorernas uppfattning, att åtgärder böra vidtagas för säkerställande av en snabbare redovisning av utskylder, som erlagts genom införsel. Därest en föreskrift med detta syfte anses böra inflyta i lagen om införsel i avlöning, pension eller livränta, torde, enligt statskontorets mening, 11 § nämnda lag böra erhålla sådan ändrad lydelse, att arbetsgivaren förpliktas att å vissa angivna tider, eller oftare, där utmätningsmannen så föreskrivit, dock högst en gång i månaden, till utmätningsmannen med posten översända innehållet belopp.

Riksräkenskapsverket har i sitt yttrande anfört, att redovisning kvartalsvis givetvis skulle minska möjligheterna till förlust i de fall då arbetsgivare kommit på obestånd. En dylik redovisning skulle även underlätta utmätningsmännens kontroll, att arbetsgivaren fullgör sitt åliggande enligt införselbeslulet.

Med hänsyn härtill hade riksräkenskapsverket intet att erinra mot förslaget om införandet av en bestämmelse, att redovisning från arbetsgivarens sida skall ske minst en gång i kvartalet. Ämbetsverket ville emellertid förorda, att till nämnda bestämmelse göres det tillägget, att arbetsgivaren, så snart införselbeloppet blivit i sin helhet guldet, skall leverera innehållet belopp snarast möjligt och senast under påföljande månad.

Vidkommande revisorernas förslag att arbetsgivarens redovisning under årets andra kvartal skall ske senast före den 10 juni har riksräkenskapsverket anfört, att en dylik bestämmelse icke torde få åsyftad verkan. Riksdagens skrivelse Nr Det är enligt riksdagens mening angeläget, att de av revisorerna påtalade bristerna i gällande bestämmelser rörande den tid, inom vilken arbetsgivare skall hava att redovisa på grund av införselbeslut innehållna belopp, snarast bliva avhjälpta.

Frågan om på vad sätt detta skall ske synes emellertid böra bliva föremål för särskild utredning, varvid de av statskontoret och riksräkenskapsverket anförda synpunkterna böra beaktas. Under hänvisning till vad sålunda anförts får riksdagen anhålla, att Kungl. Maj:t må föranstalta om utredning och till riksdagen inkomma med förslag örn ändrade bestämmelser i fråga om den tid, inom vilken skola redovisas sådana utskylder, som erlagts genom införsel.

Under finansdepartementet, § 32, hava revisorerna berört frågan örn kammarrättens arbetsbalans samt lämnat vissa statistiska uppgifter rörande balansens omfattning vid skilda tillfällen under senare år. Vidare hava revisorerna under § 33 påpekat fall, då besvär i taxeringsmål för sent insänts till vederbörande besvärsinstanser.

Revisorerna hava i förstnämnda fråga anfört följande. Balansen måste dock alltjämt anses för stor, och därtill kommer, att ett avsevärt antal mål för sitt avgörande kräva en tid, som måste anses alltför lång. På vad sätt sistnämnda missförhållande snabbt skall kunna undanröjas är en fråga, som för sitt besvarande kräver närmare utredning.

Revisorerna hava likväl fått den uppfattningen, att den endast i mindre grad sammanhänger med antalet ledamöter i kammarrätten. Snarare lärer den vara att hänföra till vissa brister som sammanhänga med formen och organisationen av arbetet såväl i kammarrätten som hos andra myndigheter, vilka hava att taga befattning med målen, i första hand då länsstyrelserna, vilka stundom synas använda en orimligt lång tid för på dem ankommande åtgärder och vilkas befattningshavare i stor utsträckning också tagas i anspråk hos prövningsnämnderna.

I sistnämnda hänseende vilja revisorerna erinra om det av års revisorer under § 40 i deras berättelse anförda exemplet på försenat insändande av besvär i taxeringsmål från länsstyrelse. Kammarrätten har i avsevärd utsträckning att avgöra mål, som äro av största ekonomiska betydelse för både de iättssökande och det allmänna, som årligen har att vidkännas betydande räntekostnader å restituerade skattebelopp.

På grund härav är det enligt revisorernas mening angeläget, att den redan av års riksdag begärda utredningen ofördröjligen kommer 8 till stånd. Densamma synes böra omfatta icke blott frågan om organisationen och formen för arbetet i kammarrätten och hos länsstyrelserna, utan även förhållanden utom dessa ämbetsverk, vilka kunna verka fördröjande på processen i kammarrätten.

Yttranden i dessa frågor hava avgivits av kammarrätten. Riksdagen vill här understryka nödvändigheten av att den redan av års riksdag begärda utredningen i fråga om kammarrättens organisation och formerna för arbetet med prövningen av taxeringsmål ofördröjligen kommer till stånd. Även om riksdagen utgår från att, sedan med hänsyn till de svårigheter, som för närvarande på detta område otvivelaktigt äro för handen, behovet av en utredning ånyo understrukits, förslag snabbt kommer att föreläggas riksdagen, har riksdagen i allt fall med hänsyn till ärendets stora allmänna betydelse och det dröjsmål, som här ägt rum, ansett sig böra framhålla vikten av att den redan av års riksdag ifrågasatta utredningen rörande organisationen och formen för arbetet i kammarrätten kommer till stånd samt att denna må omfatta även länsstyrelserna och förhållanden utom dessa ämbetsverk, i den mån dessa förhållanden kunna verka fördröjande på processen i kammarrätten.

Tillgodoräkning av ickc-ordinarie anställning för uppflyttning i högre löneklass. Under finansdepartementet, § 35, hava revisorerna behandlat frågan om tillgodoräkning av icke-ordinarie anställning för uppflyttning i högre löneklass. Revisorerna erinra om att i de nya avlöningsbestämmelsema, som trätt i kraft från och med den 1 juli , föreskrifterna angående tillgodoräkning av föregående anställning för löneklassuppflyttning i huvudsak uteslutits.

Där vill jag titta! Och dit vill jag gå! Däremot letar jag förgäves efter svaren på de spännande frågorna i programförklaringen: Vad är det som driver samhällsutvecklingen? Hur kom vi hit, där vi är i dag? Det är här besökarens detektivuppdrag kommer in och Ann-Sofie Axelsson vill inte ge några egna analyser. Vi har blandat de stora politiska talen med tofflorna.

Genom mängden av intryck får besökarna själva söka svaren. Viktigast nå unga Det har gått 50 år, påpekar hon. Vi bör ha tillräckligt perspektiv för att ifrågasätta och nytolka, att skilja det som är vårt egna jag från det som hör till hela nationen. Den viktigaste målgruppen är heller inte vi som var med och som minns, utan ungdomar på tröskeln till arbetslivet.

Närmast kommer museet att arbeta med att etablera ett nära samarbete med skolor och utbildningar för att locka lärare att använda utställningen i historieundervisningen. Utställningen är uppbyggd kring tio teman med namn som Barn i industriland och Makt i industriland. Varje tema har flera stationer. När den gamla varuhissen i Strykjärnet stånkat sig upp till femman och hissdörren öppnas, kliver man rakt in i den första stationen, nutidsslussen, och översköljs av vår egen tid.

Tv-skärmar visar sändningar från den arabiska tv-kanalen al-Jazira och amerikanska CNN, en symbol för den ström av intryck och budskap som vi oavbrutet ställs inför och måste ta ställning till. Efter den stressduschen är det dags att kliva tillbaka i tiden. Det första som fångar blicken i den stora ingångshallen är en Saab 96 från På väggarna visas tidstypiska bilder i jätteformat. Bilderna har teman som inte speglas på andra platser i utställningen, exempelvis beredskapsåren.