Vad är offentlighets och sekretesslagen år

Om en myndighet hos en annan myndighet har elektronisk tillgång till en upptagning för automatiserad behandling som är en allmän handling ska handlingen registreras endast av den myndighet som gjort upptagningen tillgänglig för den andra myndigheten. Handlingar som inte omfattas av sekretess behöver inte registreras om de hålls ordnade så att det utan svårighet kan fastställas om de har kommit in eller upprättats.

Om det är uppenbart att en allmän handling är av ringa betydelse för myndighetens verksamhet, behöver den varken registreras eller hållas ordnad. Undantag från registreringsskyldigheten, m.

Vad är offentlighetslagen

Sekretessmarkering 5 § Om det kan antas att en uppgift i en allmän handling inte får lämnas ut på grund av en bestämmelse om sekretess, får myndigheten markera detta genom att en särskild anteckning sekretessmarkering görs på handlingen eller, om handlingen är elektronisk, införs i handlingen eller i det datasystem där den elektroniska handlingen hanteras.

Anteckningen ska ange 1. Om utlämnande till en enskild av en uppgift i en allmän handling som är av synnerlig betydelse för rikets säkerhet enligt förordning ska prövas endast av en viss myndighet, ska en sekretessmarkering göras så snart som möjligt. Av anteckningen ska det framgå vilken myndighet som ska pröva frågan om utlämnande. Utlämnande av allmänna handlingar och uppgifter, överklagande, m.

Utlämnande av allmän handling 1 § I 2 kap. I tveksamma fall ska den anställde låta myndigheten göra prövningen, om det kan ske utan onödigt dröjsmål. Original Myndigheten ska pröva om handlingen ska lämnas ut om Prop. Den enskilde ska informeras om möjligheten att begära myndighetens prövning och att det krävs ett skriftligt beslut av myndigheten för att beslutet ska kunna överklagas.

Utlämnande av uppgift 4 § En myndighet ska på begäran av en enskild lämna uppgift ur en allmän handling som förvaras hos myndigheten, om inte uppgiften är sekretessbelagd eller det skulle hindra arbetets behöriga gång. Service och upplysningar beträffande automatiserad behandling 6 § En myndighet ska på begäran ge en enskild tillfälle att själv använda tekniska hjälpmedel för automatiserad behandling som myndigheten förfogar över för att ta del av upptagningar för automatiserad behandling.

Detta gäller dock inte om 1. En myndighet ska på begäran lämna de särskilda upplysningar som den enskilde behöver för att kunna ta del av upptagningar för automatiserad behandling som är allmänna handlingar hos myndigheten. Detta gäller dock inte om det skulle hindra arbetets behöriga gång. Överklagbara beslut 7 § En enskild får överklaga ett beslut av en myndighet 1.

Sekretessen gäller då vanligen fram till dess att åtal väcks. Andra sekretessbestämmelser som domstolar ofta kommer i kontakt med är sådana bestämmelser som handlar om enskildas namn och adressuppgifter. När en begäran om att få ut en handling kommer in till domstolen Hur gör då domstolen när vi får in en handling från någon och börjar fundera kring om det är sekretess för uppgiften?

Det första domstolen måste göra är en bedömning av innehållet i handlingen och fundera kring om det finns känsliga uppgifter som skulle kunna omfattas av sekretess. I vissa situationer faller det sig såklart naturligt. Den som skickat in handlingen till domstolen kanske pekat på att något ska omfattas av sekretess. Svårare kan det vara när någon ger in handlingar som innehåller uppgifter som kan vara av privat och känslig natur, men inte nämner något om att uppgifterna ska omfattas av sekretess.

I så kallade familjemål, mål som handlar om vårdnad, boende och umgänge med barn, krävs dessutom att parterna själva begär att sekretess ska gälla. Om domstolen bedömer att det finns uppgifter som bör omfattas av sekretess så kan domstolen göra något som kallas för att sekretessmarkera handlingen. En sådan sekretessmarkering är som en varningssignal. Själva prövningen av om uppgifterna i handlingen omfattas av sekretess eller inte görs först om någon begär ut handlingen.

När det gäller parterna i målet eller ärendet så finns det dessutom regler om partsinsyn som handlar om att handlingarna så gott som alltid ska skickas till motparten. Slutsatsen är att domstolen helt enkelt får göra en bedömning i varje enskilt fall om det i en handling finns känsliga uppgifter som ska omfattas av sekretess eller inte. Sekretess för uppgifter i domar och beslut När en domstol meddelar ett avgörande, alltså beslut eller dom, så upphör ofta en uppgift från en förhandling inom stängda dörrar eller som tagits med i avgörandet att vara sekretessbelagd.

Detta kallas för offentlighetsdop. För att det ska vara fortsatt sekretess för uppgifterna krävs då att domstolen beslutar särskilt om detta. Alla typer av beslut omfattas inte av offentlighetsdopet. Beslut om att förordna, byta och entlediga försvarare och målsägandebiträde omfattas till exempel inte av offentlighetsdopet.

Offentlighetslagen och sekretess

Det har sagts att en uppgift om att någon är misstänkt för brott oftast också är så pass känslig att uppgiften omfattas av sekretess. Namnet på den som är misstänkt för ett brott och som får en försvarare utsedd eller den som blivit utsatt för ett brott och fått ett målsägandebiträde kan alltså i ett tidigt utredningsskede hållas hemligt.

Men däremot är normalt förutsättningarna att i en dom hemlighålla uppgifter om vem som åtalas för ett brott eller som döms eller frikänns från ett brott starkt begränsade. På samma sätt är det när det gäller möjligheten att hemlighålla identiteten på en misstänkt i samband med till exempel en häktningsförhandling.

I vissa mål eller ärenden är intresset av att skydda den enskilde genom att besluta om fortsatt sekretess för identiteten på ett barn eller en målsägande ofta större än intresset av offentlighet. Om så är fallet hemlighåller också domstolen identiteten på barnet eller målsäganden i det slutliga avgörandet. Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter 1 § Av 1 kap.

Vad som föreskrivs i första stycket om anställda och uppdragstagare gäller inte verkställande direktör, vice verkställande direktör, styrelseledamot eller styrelsesuppleant i organet. I 14 kap. Av 7 kap. En tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som avses i 10 kap. Ytterligare bestämmelser om att tystnadsplikt som följer av vissa sekretessbestämmelser eller av gjorda förbehåll inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter finns i anslutning till berörda sekretessbestämmelser och bestämmelser om förbehåll i avdelning IV-VI.

Bestämmelser om att tystnadsplikt som följer av bestämmelser i andra författningar än denna lag inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter finns i avdelning VII. Detsamma gäller den som uppsåtligen efterforskar i strid med 13 kap. Ansvar enligt 20 kap. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst fyrtio år.