Hur vet man om skolan är bra

Jag önskar verkligen att de hade tvingat mig att läsa något, skitsamma vad. Det där är lite intressant. Kanske var det så simpelt att du inte var vuxen i den åldern? Det behöver ju inte betyda att alla inte är beredda att ta det ansvaret för sitt liv i samma situation. Det finns personer som istället för att gå din väg hade valt en linje på gymnasiet.

Allt är individuellt. Citat: Och Klfh, det är som jag ser det. Du kanske har gått klart skolan? Själv sitter jag och pluggar NV och tycker det är för jävligt att allt sätts på ungdomen, se bara hur många som går IV t. Något är det ju fel på skolan! Inser du inte det? Samverkan för bästa skola håller på att bygga upp en organisation för det, och det tycker jag är väldigt bra, säger Ulf Blossing.

Andra framgångsfaktorer är enligt Ulf Blossing ett konsekvent fokus på att förbättra undervisningen, en tydlig rollfördelning med väl definierade arbetsuppgifter samt ett distribuerat ledarskap. I en ny antologi om Samverkan för bästa skola, Att förbättra skolor med stöd i forskning — exempel, analyser och utmaningar, lyfter Ulf Blossing även fram kommunikationens roll, som han menar ofta underskattas.

Vissa skolor i Samverkan för bästa skola vet inte ens hur man genomför ett vanligt möte med dagordning och minnesanteckningar. Mellanledarna måste lära sig den typen av redskap för att kunna leda kreativa problemlösande samtal. Antologin är ett resultat av ett medvetet erfarenhetsbaserat lärande inom Samverkan för bästa skola. Andra insikter är att man inte ska börja arbeta med lösningar innan man har undersökt nuläget ordentligt, att rektor behöver ta hjälp av många andra för att inte bli en flaskhals för utvecklingsarbetet samt att motreaktioner kan vara ett tecken på en positiv förändring.

På så sätt är det vi ser relevant för alla skolor, säger Martin Rogberg. Stockholms universitet har också skapat en databas med all dokumentation från insatserna, som är tänkt att kunna användas för mer systematiska analyser. Men nationalekonomen Anna Sjögren, forskare på Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, menar att det inte räcker för att kunna utvärdera satsningen som helhet.

Det gör det inte här. Jag tycker att det är problematiskt att vi genomför insatser i den här skalan utan att ha en struktur som genererar kunskap om effekterna, säger hon. Hon hänvisar till en kunskapsöversikt av Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi ESO från år Där konstaterade ekonomiprofessorn Mikael Lindahl att det saknas evidens som går att generalisera till en svensk kontext om vilka åtgärder som kan påverka skolresultaten.

I rapporten Jämlikhet i möjligheter och utfall i den svenska skolan från år efterlyste Anna Sjögren och hennes forskarkollegor därför en nationell strategi för evidensförsörjning på skolans område. Om man kunde lyfta kvaliteten i skolorna i botten av fördelningen, så skulle det förbättra skolresultaten och likvärdigheten avsevärt.

Skolverkets uppgifter om att skolorna i Samverkan för bästa skola har utvecklats bättre än genomsnittet i riket säger enligt hennes bedömning inte så mycket om själva insatsen, eftersom skolor med låga resultat nästan bara kan förändras till det bättre. Det gör att de tenderar att utvecklas bättre än andra skolor, som kan gå både upp och ner. Själv tycker hon att det vore bra om Samverkan för bästa skola utformades på samma sätt som Skolverkets riktade insatser för nyanlända, som hon just håller på att utvärdera.

Där har hälften av huvudmännen med likartade behov fått insatsen direkt, medan den andra hälften har fått vänta ett år. De allra mest behövande garanterades dock omedelbar hjälp. Rektorn har rekryterat väldigt många lärare som själva har migrationserfarenhet. De har blivit svensk medelklass, eftersom de har en lärarutbildning, men de förstår vad det innebär att bli rasifierad eller stigmatiserad eller mött av fördomar.

Får sådana lärare högre trovärdighet i elevernas ögon? Och så jobbar den här skolan jättemycket med föräldrasamverkan. Det vet man genom annan forskning att det kan vara svårt.

Skola bra eller dålig

Men här träffar rektorn och en lärare föräldrarna till varje ny elev som börjar i årskurs 7. Då berättar de för föräldrarna om sina och skolans förväntningar men också om vilka förväntningar föräldrar och elever kan ha på skolan. Det är inte ensidigt. För eleverna har en fundamental känsla av att de bara har skyldigheter och inga rättigheter. Då blir det intressant att se hur gymnasieskolorna förmår inkludera och utveckla dessa elever.

Hur bedöma skolans kvalitet

Vår och annan forskning visar att det kan vara svårt att bli erkänd för den man är. Om eleverna kommer till en skola där de flesta har bakgrund i majoritetsbefolkningen så riskerar de att möta rasism, stigmatisering, fördomar och låga förväntningar. Det ser vi i studierna. Så vilken modell är bäst av de här tre, nedläggning, sammanslagning eller nystart?

Då kan man uppnå både skolframgång och social samhörighet. Men vi har tittat på små kommuner. Medan massvis med studier visar att om man gör den typen av sammanslagningar i större städer så flyttar många föräldrar sina barn till andra skolor. Framför allt till friskolesektorn. Det gynnar individer att flyttas från en stigmatiserad skola till en skola där det finns ett större inslag av högpresterande elever med bakgrund i majoritetsbefolkningen.

Studierna visar också att ingenting egentligen händer med skolresultaten för dem som redan går på de mottagande skolorna. Och det är superviktigt! För när liknande initiativ har tagits i Sverige så har protesterna framför allt kommit från svenska medelklassföräldrar. Vad beror det på att det här fungerar? Är det kamrateffekten? Men blir eleverna kamrater?

Du nämnde fördomar och rasism. Vi har frågat vilka eleverna helst jobbar med i klassrummet, vilka de är med på rasten och vilka de leker med på fritiden. I årskurs 3 ser man att det är väldigt etniskt mixade relationer.

Tecken på bra skola

Elever i lågstadieåldern leker, det är en nyckel. Men det tenderar att gå sämre på högstadiet. Han har uttryckt att han egentligen inte tror att någon av hans klasskompisar var rasist, men rasismen visade sig i att de var helt ointresserade av vem han var, var han bodde, vad han gjorde. Ingen följde honom någonsin hem till Harlem. Ibland kan man inte bedriva likvärdig utbildning ens på en och samma skola.

En skola där jag har gjort fältarbete har haft sju rektorer på ungefär lika många år. Där ser jag bristande likvärdighet inom samma skola. När jag intervjuar elever från olika klasser uttrycker somliga oro för att de inte lär sig lika mycket som sina kompisar i parallellklassen. Vad beror det på, mer än att man bytt rektor så ofta?

I vissa lärarlag är alla lärare behöriga, i andra lärarlag har man inga behöriga lärare. Man kanske har tvingats anställa personer vars enda erfarenhet av skola är att de själva gått där. Det är ett utfall av lärarbristen, kommunerna skulle givetvis aldrig välja sådana lösningar. De gör sitt bästa utifrån sina omständigheter och resurser. Vilken betydelse har det svenska språket?

Det vore förmätet att säga något annat. Ett exempel finns på en lågstadieskola som vi har studerat där man gjorde en sammanslagning med två andra skolor. Året efter sammanslagningen fick de jättedåliga resultat, men sedan gick det väldigt bra, elever som kom i årskurs 2 klarade nationella provet i svenska som andraspråk i årskurs 3.

Så vad gjorde man? Men där har ålder stor betydelse.