Hur uttrycker respektive perspektiv

Medan specialpedagogik alltid är en diskurs om problem i skolan skiljer perspektiven åt vad gäller var problemen placeras. För en utförligare diskussion om perspektiv, se länk till tidigare blogg nedan samt referens till bok om perspektiv. Utbildningsvetenskapliga teorier Det finns ett mycket stort antal teorier inom samhällsvetenskapen och utbildningsvetenskapen.

Flera har gjort försökt att skapa någon form av övergripande kartor över sådana teorier. Olika benämningar används och ytterligare uppdelningar kan givetvis göras. Meningen med övergripande kartor är dock att förenkla och för enkelhetens skull kommer vi att använda denna enkla uppdelning i det fortsatta resonemanget se länk till tidigare blogg nedan för en utförligare diskussion.

Relationer Det är dags att återvända till de frågor som skisserades inledningsvis. För enkelhetens skulle vi kunna urskilja två ganska tydliga relations-mönster vilka åtminstone jag tycker är förhållandevis lätta att återfinna inom forskningen om specialpedagogik. Jag vill dock betona att resonemangen här om relationer mellan perspektiv, utbildningsideologier och teorier ska ses som tentativa eftersom vi rör oss på vad som till stora delar är orörd mark.

Å ena sidan har vi en ganska traditionell specialpedagogisk forskning som utgår från ett bristperspektiv.

Hur uttrycka olika perspektiv

Ofta handlar forskningen om att på ett så effektivt sätt som möjligt överföra basala färdigheter och uppförandekoder till elever i olika typer av svårigheter. Det kan tyckas något förvånande men denna mer traditionella forskning har inte sällan inslag av en rekonstruerande utbildningsideologi. Ett framträdande drag hos flera forskare som verkar inom denna tradition är att de vill bidra till att skapa en mer inkluderande skola och uttrycker på så sätt alltså en rekonstruerande utbildningsideologi och delvis också en kritisk syn på skolsystemet.

Å andra sidan har vi en specialpedagogisk forskning, eller kanske snarare en forskning om specialpedagogik, som lokaliserar skolproblem till miljöfaktorer. Den utbildningsideologi som omfattas är i högre grad rekonstruktionistisk, det vill säga utbildningens roll är enligt detta synsätt att utveckla ett mer demokratiskt och inkluderande samhälle.

Den övergripande vetenskapliga utgångspunkten är kritiskt, den befintliga skolan, dess praktiker och också den mer traditionella forskningen om specialpedagogik kritiseras. Här är inte frågan om huruvida inkluderingen är effektiv eller inte central. Peder Haug är kanske den forskare som uttryckt denna ståndpunkt mest stringent se länk nedan. Kan vi skilja på vad vi känner och vad personen vi har framför oss känner?

För visst kan jag vara glad när du är ledsen? Så vi behöver lära oss att bli så medveten att vi kan skilja våra egna känslor från andras. Nonviolent Communication hjälper oss även att tolka våra och andras känslor. NVC föreslår att vi kan få en djupare kontakt med vår och andras motivation om vi kan se eller uppmärksamma behovet som känslorna kan visa oss.

Perspektivanalys skrivguide

Eller när vi är trötta kan vi behöva vila. När vi lär oss att använda känslor som en ingång till att förstå våra och andras motivation kan det underlätta, speciellt i laddade samtal där det annars kan vara lätt att höra kritik eller skuldbeläggande. När vi upplever oss förstådda för de behov vi har i stunden uppstår oftast en djupare kontakt. Vi kan även förstå vad en annan person vill, vill av sig själv och av andra.

Jag har studerat och lärt ut NVC över 25 år och när jag tänker tillbaka så kan jag se mina egna utvecklingsfaser lättare. Här hittar du några av dom avsnitten: Avsnitt 48 Siffror, artiklar och hur det är att va barn. Lyssna på avsnittet här Avsnitt 55 Astrids ande, flygplan, rätten att veta och vuxnas ansvar. Lyssna på avsnittet här Avsnitt 59 Ledarskap för och med unga.

Lyssna på avsnittet här. Avsnitt 60 Vi möter Min stora dags barn- och ungdomsråd! Avsnitt 63 Rättigheter och rasism. Avsnitt 70 Unga påverkar. Lyssna på avsnittet här Avsnitt 90 Skärmtid, makt, medier och integritet. Lyssna på avsnittet här Avsnitt 93 Att se, bli sedd och att synas - om ledarskap i en barn- och ungdomsorganisation.

Lyssna på avsnittet här Avsnitt Av, för och med unga i en förening. Idrott på ett annat sätt. Lyssna på avsnittet här Avsnitt Spela med lagen. Lyssna på avsnittet här Jag har också skrivit om barnets eget perspektiv i mina böcker, dom hittar du här. Och såklart, vill du prata med mig om det går det givetvis toppen!