Direktiv företagsrekonstruktion

En grundtanke i direktivet är att ekonomiska problem i ett företag är lättare att åtgärda om de upptäcks tidigt. Direktivets rekonstruktionsregler kompletteras därför av krav på tillhandahållande av verktyg för så kallad tidig varning samt krav på tillgång till information om sådana verktyg och om de förfaranden som finns för rekonstruktion.

I direktivet finns regler för effektivare insolvensförfaranden. Det handlar bl. Vidare ställs vissa krav på den nationella ordningen för förordnande och entledigande av rekonstruktörer samt krav på tillsyn. Nuvarande reglering På EU-nivå finns sedan tidigare på insolvensrättens område års insolvensförordning som reglerar frågor om behörighet, lagval och erkännande och verkställighet.

På EU-nivå finns i övrigt inga generella insolvensrättsliga regler. Svenska materiella regler om företagsrekonstruktion finns i lagen om företagsrekonstruktion. En företagsrekonstruktion är ett förfarande som syftar till att en näringsidkare som har betalningssvårigheter ska kunna rekonstruera sin verksamhet. Under rekonstruktionen gäller som huvudregel hinder mot verkställighetsåtgärder, och det råder begränsningar för gäldenären att t.

Under rekonstruktionen undersöker en rekonstruktör vilka förutsättningar som finns för att fortsätta bedriva verksamheten och för att träffa en ekonomisk uppgörelse med borgenärerna. Rekonstruktören upprättar en rekonstruktionsplan som redovisar hur syftet med rekonstruktionen kan uppnås. Planen fastställs inte av domstol och är inte heller bindande för borgenärerna eller gäldenären.

Det finns dock möjlighet för gäldenären att inom ramen för en företagsrekonstruktion få till stånd ett offentligt ackord, dvs. En sådan uppgörelse är tvingande och omfattar de borgenärer som inte har förmånsrätt i konkurs. Tidigare utredningar på området Lagen om företagsrekonstruktion är från och har i huvudsak inte ändrats sedan dess. Ändringar har dock övervägts vid några tillfällen.

Förmånsrättskommittén föreslog lagändringar med fokus på gäldenärens avtal vid insolvensförfaranden SOU Förslagen har inte lett till lagstiftning. Förslagen har beröringspunkter med direktivet. Entreprenörskapsutredningen föreslog ändringar i lagen om företagsrekonstruktion SOU Flera av förslagen bygger på de förslag som lämnades av års insolvensutredning.

Betänkandet bereds för närvarande i Justitiedepartementet. Det kan även nämnas att det nordisk-baltiska insolvensrättsliga nätverket presenterade rapporten Nordic Baltic Recommendations on Insolvency Law. Rekommendationerna omfattar regler om bl. Det övergripande uppdraget En särskild utredare ska ta ställning till hur direktivet ska genomföras i Sverige. Uppdraget avser bestämmelserna om företagsrekonstruktion avdelningar I och II i direktivet.

Direktiv företagsrekonstruktion

Uppdraget omfattar även - med avseende på företagsrekonstruktion - direktivets regler om utbildning och sakkunskap för rekonstruktörer, om förfarandet för hur de förordnas och entledigas samt om tillsyn över dem artiklarna 26 och Om det är nödvändigt för att uppnå ett ändamålsenligt och sammanhållet regelverk för rekonstruktion, får utredaren även i övrigt behandla reglerna för effektivare insolvensförfaranden avdelning IV med avseende på företagsrekonstruktion.

Frågor om skuldavskrivning avdelning III och om statistik avdelning V faller utanför uppdraget. Uppdraget handlar om att analysera hur svensk rätt förhåller sig till direktivet och ta ställning till vilka åtgärder som är nödvändiga eller annars lämpliga för att genomföra direktivet. På motsvarande sätt ska förhållandet till års insolvensförordning belysas.

Enligt samma bestämmelse får emellertid ett sådant beslut inte meddelas om det saknas skälig anledning att anta att syftet med företagsrekonstruktionen kan uppnås. I förarbetena sägs en given utgångspunkt vara att det ska strävas efter att rekonstruktion undviks om det verkligen saknas fog för det se prop.

I en av Sveriges mest omtalade företagsrekonstruktioner, SAAB:s andra rekonstruktion, framhöll hovrätten att beviskravet är tämligen lågt ställt på gäldenären och det avgörande bör vara att möjligheten av att en rekonstruktion leder till att verksamheten kan rekonstrueras inte framstår som utesluten se RH Sammantaget ställs alltså inte särskilt höga krav på prognosen över om en rekonstruktion ska lyckas.

Det är lätt att instämma i en sådan kritik med hänsyn till borgenärernas intressen. Som huvudregel hindrar en rekonstruktion borgenärer att få till stånd utmätning av gäldenärens egendom. Rekonstruktionen ger också konkursskydd till gäldenären. På så vis kommer borgenärernas möjlighet att tvinga sig till betalning under en rekonstruktion kraftigt att inskränkas.

En misslyckad rekonstruktion kommer därtill ofta att innebära att gäldenärens ekonomiska kris förvärras, vilket gör att utdelningen i en efterkommande konkurs blir lägre till borgenärernas förfång. I frågorna om vilka ekonomiska problem som gäldenären måste ha och vilka problem gäldenären inte får ha innehåller lagförslaget förändringar av rättsläget.

Det kommer till uttryck både i hur tidigt förfarandet kan inledas och vilka krav på förutsikter till framgång som ställs upp i den föreslagna lagen. I den förra frågan föreskrivs i rekonstruktionsdirektivet endast att förfarandet ska kunna sökas när det råder sannolikhet för insolvens art. I betänkandet har man likväl funnit sig styrda av direktivet mot bakgrund av att det bland annat syftar till att verksamheter ska kunna rekonstrueras i ett tidigt skede för att de ska kunna undvika insolvens art.

Beredningen har därför kommit till slutsatsen att förfarandet måste vara tillgängligt innan det normala insolvensförfarandet aktualiseras se SOU s. I betänkandet har det föreslagits att det krävs att gäldenären har ekonomiska svårigheter för att förfarandet ska kunna inledas, se om detta 2 kap. Vad lokutionen ekonomiska svårigheter innebär definieras i lagförslagets 1 kap.

Vid en jämförelse med den nu gällande lagen om företagsrekonstruktion svarar skrivningarna om förfallna skulder illikviditet mot vad som redan gäller. Nyheten är att gäldenären även i annat avseende kan ha ekonomiska problem som innebär en risk för insolvens och därigenom kvalificera sig för förfarandet. Avsikten med denna skrivning är bland annat att fånga upp de fall då gäldenären inte har betalningssvårigheter på kort sikt men på något längre sikt kommer att drabbas av en större skuld som leder till att gäldenären blir insolvent se SOU s.

Även ett i grunden livskraftigt företag som har tillgång till likvida medel men som gör stora ekonomiska förluster kommer därigenom att kunna få tillgång till förfarandet se SOU s. På så vis kommer det att bli möjligt att bli beviljad företagsrekonstruktion i ett tidigare skede än i dag. Därutöver föreslås ett skärpt livskraftstest i betänkandet. Enligt den nu gällande lagen får det, som sagt, inte saknas skälig anledning att anta att syftet med företagsrekonstruktionen kan uppnås.

I betänkandet föreslås i stället att ett beslut om rekonstruktion endast får meddelas, om det finns skälig anledning att anta att verksamhetens livskraft kan säkras genom rekonstruktionen. Det följer av 2 kap. I författningskommentaren uttalas att det är gäldenären som ska visa att detta krav är uppfyllt, genom att noggrant presentera omständigheter som är värda att beakta och en rimlig idé om hur rekonstruktionen ska säkra gäldenärens livskraft se s.

Livskraftstestet ska säkerställa att förfarandet inte missbrukas. Eftersom det föreslagna förfarandet, liksom det nu gällande, innehåller regler som innebär att utmätning eller annan verkställighet vanligen inte får ske mot gäldenären under förfarandet och att gäldenären får konkursskydd är det bra att borgenärernas rättigheter förstärks genom livskraftstestet.

Testet ska inte bara genomföras när ansökan behandlas, utan också i samband med att rekonstruktionsplanen ska fastställas. Det framgår av 2 kap. Vidare ska rätten besluta om att rekonstruktionen ska upphöra om syftet med förfarandet inte antas kunna bli uppnått. Testet kan därför aktualiseras under hela förfarandet, såsom vid borgenärssammanträdet på vilket en borgenär kan invända om att företagsrekonstruktionen inte bör fortsätta, därom föreskrivs i 2 kap.

I den delen föreligger emellertid ingen skillnad jämfört med dagens reglering, eftersom rätten ska besluta om att företagsrekonstruktionen ska upphöra om rekonstruktören eller en borgenär begär det och syftet med företagsrekonstruktionen inte kan antas bli uppnått, vilket följer av 4 kap. Livskraftstestet innebär dock ändå ett skärpt krav som medför att en gäldenär inte kan bli beviljad rekonstruktion vid lika grava ekonomiska problem som i dag.

Att gäldenären kan beviljas företagsrekonstruktion redan vid risk för insolvens gör det dessutom möjligt att ansöka om företagsrekonstruktion vid en tidigare tidpunkt än i dag. Dessa förändringar är önskvärda. En anledning till att så många företagsrekonstruktioner misslyckas i det nu gällande förfarandet har nämligen sagts vara att många gäldenären ansöker om rekonstruktion när de ekonomiska problemen har hunnit bli alldeles för stora SOU s.

Implementeringen av dessa regler kommer att förändra svensk rekonstruktionsrätt i grunden och ge en rad ytterligare verktyg till de inblandade parterna. Redan enligt den nu gällande lagen om företagsrekonstruktion ska det visserligen finnas med en rekonstruktionsplan i gäldenärens ansökan om rekonstruktion 2 kap. Enligt lagförslaget ska emellertid rekonstruktionsplan antas efter det att en omröstning har skett.

Omröstningen sker genom att de berörda parterna delas in olika röstningsgrupper och planen kan i vissa fall fastställas av rätten även om en grupp av berörda parter inte godtar planen.

Företagsrekonstruktion direktiv

Planen är därefter bindande för gäldenären och alla av planen berörda parter. Det följer av 7 kap. På så vis svarar den nu föreslagna rekonstruktionsplanen snarare mot det offentliga ackordet i lagen om företagsrekonstruktion. Ett sådant ackord ger en möjlighet till skuldnedskrivning som endast drabbar borgenärer med oprioriterade och efterställda fordringar 3 kap.

Ackordet är emellertid ett tämligen fyrkantigt verktyg för att rekonstruera gäldenärens verksamhet. Exempelvis måste inte ägarna göra någon uppoffring i ett sådant ackord, trots att vid en konkurs, som annars kanske är alternativet, kan ges utdelning till oprioriterade och efterställda borgenärer. Det är först i det högst ovanliga fallet att konkursen avslutas med överskott, som ägarna kan få något i en efterföljande likvidation.

Ackordet har kritiserats på denna punkt för att det innebär en omvänd förmånsrättsordning i företagsrekonstruktion. I jämförelse med ett offentligt ackord kan många olika åtgärder innefattas i en rekonstruktionsplan. Enligt den föreslagna lagens 1 kap. Vidare är rekonstruktionsåtgärder alla de åtgärder som föreslås i planen. Någon direkt begränsning av vilka åtgärder som är möjliga att vidta begränsas på så vis inte genom den föreslagna lagen, vilket står i samklang med vad som framkommer av direktivet se till exempel art.

Rekonstruktionsåtgärderna kan på så vis anpassas till vad som är nödvändigt i varje enskilt fall. I betänkandet fastslås att som utgångspunkt bör det vara möjligt att föreslå sådana åtgärder som parterna i planen disponerar över och själva kan avtala om se till det följande SOU s. De enda alternativen som fanns var att antingen begära fullföljd av avtalet i dess helhet, alternativt att gäldenärens motpart häver hela avtalet.

En konsekvens av detta har varit att gäldenären i vissa situationer avvaktat med att ansöka om företagsrekonstruktion längre än nödvändigt. Till följd av den nya lagstiftningen har gäldenären nu en möjlighet att begära begränsad fullföljd av ett avtal, vilket stadgas i 3 kap.

Företagsrekonstruktion lagar och regler

Den nya bestämmelsen förväntas innebära en större förutsebarhet och fördelar inte bara för gäldenären, utan även för borgenärskollektivet. Risken för att gäldenären slutar att prestera i enlighet med avtalet kan tänkas minska då gäldenären kan frigöra sig från oförmånliga villkor och borgenärskollektivet erhåller i ett tidigt skede vetskap om hur och i vilken utsträckning gäldenären planerar att fullfölja avtalen.

Ipso-facto klausuler Ett avtalsvillkor som ger ena parten rätt att häva ett avtal vid ansökan om att inleda en företagsrekonstruktion eller vid ett beslut om en företagsrekonstruktion kallas för en så kallad ipso-facto klausul.