Vilket land har minst skog

Förr fanns torrskogar över stora delar av jorden men mycket har försvunnit eftersom människor idag istället använder marken som jordbrukslandskap. Foto: F. Lucas Regnskog Runt ekvatorn finns inte årstider på samma sätt som i norr och träden kan växa året om utan att tappa löven. Här finns de flesta av jordens regnskogar. I Brasilien och flera andra sydamerikanska länder finns världens äldsta regnskog, Amazonas.

I den tropiska regnskogen är luften fuktig, det regnar lite hela tiden och temperaturen är runt 20 grader hela året om. Det finns med andra ord inte årstider på samma sätt som det gör i Sverige. I regnskogen finns det fler arter än någon annanstans i världen och träden kan bli jättestora. Trots att regnskogen bara täcker 2 procent av jordens yta så lever nästan 50 procent av alla växter och djur här.

Många av arterna är speciellt anpassade att bo i regnskogen. Jorden som regnskogen lever på är i sig näringsfattig men tack vare alla löv och blad som faller ner bildas massor av näring längst upp på marken. För att få tag i så mycket näring som möjligt har många av träden ytliga rötter som kan suga åt sig så mycket näring som möjligt. I regnskogen kommer ca 40 procent av nederbörden från trädens egen avdunstning.

Om du går i en regnskog kan du kika lite extra på hur bladen ser ut. Många blad är spetsiga, de fungerar på samma sätt som en stupränna så att vattnet snabbt kan rinna av lövet utan att skada det. Fiffigt va? Foto: Etienne Delorieux Mangroveskog Mangroveskogen är en spännande och viktig skog som inte liknar någon annan.

Länder utan skog

Där står nämligen trädens rötter i saltvatten. Mangroveskogen växer utmed kusterna i tropiska klimat. Den största mangroveskogen i världen, Sundarban, ligger vid Gagnes delta i Bengalbukten. Mangroveträden växer ofta där en flod möter havet för de tål saltvatten bra, men de behöver färskvattnet från floden. För att få syre till rötterna sticker de upp rötterna ovanför vattenytan.

I tropiska klimat är det vanligt med starka stormar som orkaner, tyfoner och cykloner. De politiska förutsättningarna för skogsbruk skulle få svenska skogsägare att gråta av glädje.

Vilket land har minst skog per capita

Det finns bidrag för att plantera, bygga vägar, röja och gallra. Ibland upp till procent av investeringskostnaden. Dessutom är alla inkomster från gallringar och avverkningar helt skattefria. Transport och vägar ett problem Men en stor flaskhals är timmertransporter och skogsbilvägar. Även om en skog ligger nära en allmän väg får man inte lagra virke vid sidan av allmänna vägar, vilket gör att skogsägare måste bygga egna vägar.

Det uppbrutna beteslandskapet på Irland ska få mer inslag av skog. Den här skogen är på nära 50 hektar, vilket är ungefär tio gånger större än en normal skogsfastighet. Det är också bra att vi får ta del av erfarenheter från stora skogsländer som Finland, säger Linda Coughlan. Som mest har marktemperaturen stigit med 50 grader. Därtill kan forskarna också studera vad som hänt med mark, träd, växter och svampar vid 1, 3, 5 och 10 graders temperaturhöjning.

I de artificiella försöken är det mycket ovanligt med så stor variation. Ökad förståelse för tröskeleffekter En svensk forskare som ingår i det isländska forskningsprojektet är Håkan Wallander. Han är professor i markbiologi vid Lunds universitet och reser själv till Hveragerði en gång om året. Att det går att studera flera olika temperaturhöjningar är extra värdefullt eftersom man brukar prata om tröskeleffekter, menar han.

Samtidigt ska man komma ihåg att det bara är marken som blivit uppvärmd och inte luften. Med den globala uppvärmningen lär det bli tvärtom, alltså att luften värms upp men inte marken. Man kan fortfarande lära sig mycket om hur marksystemet fungerar, men man måste hålla i sär det, säger Håkan Wallander. Ny hybrid kan vara lösningen Tillbaka i Mógilsá konstaterar Bjarki Þór Kjartansson att det gamla skämtet om de isländska skogarna lär bli allt mer ovanligt i framtiden.

De senaste åren har han och hans kollegor sett att träden växer snabbare än någonsin förut, vilket tros hänga ihop med klimatförändringarna. Den sibiriska lärken, som i åratal planterats runt om på ön, har visat sig extra känslig för temperaturhöjningen. De är ju anpassade för att växa i ett sibiriskt klimat. Väldigt många gillar skogen på Island.

Siffrorna är anmärkningsvärt höga. Bjarki Þór Kjartansson öppnar en växthusdörr och kliver in. Hans kollegor har länge försökt förädla fram ett träd som klarar att växa i framtidens Island. I små krukor tittar hundratals små trädplantor upp. Den nya hybriden av europeisk och sibirisk lärk, som växer bättre än båda föräldrarna, kan vara lösningen på åtminstone några av problemen.

Hur det går återstår att se. Siffrorna är anmärkningsvärt höga, men jag tror att vi på något sätt känner oss ansvariga för de tidigare generationer som avbeskogat landet. Jag vet att i alla fall jag gör det, säger Bjarki Þór Kjartansson. Var tog träden vägen? De flesta skogarna på Island försvann för mer än tusen år sedan när vikingarna anlände till ön.

Träden höggs ner för att få byggnadsmaterial, ved och träkol. Därefter fortsatte avskogningen med senare generationer. I nästan års tid har den isländska regeringen låtit plantera miljontals träd. De stöttar också en rad olika återplanteringsprojekt. De bönder som väljer att plantera skog på Island får dessutom ett generöst erbjudande.

Mot att de uppför staket som håller betande får borta från planteringarna får bonden skogsplantor kostnadsfritt. Bonden får också lön för att sköta planteringen och när allt är färdigt är det han som äger sin skog. Syftet är givetvis att öka planteringen av ny skog — men också att bidra till en levande landsbygd samt att binda koldioxid.

Regeringen samarbetar också med en rad ideella trädplanteringsklubbar. Faktum är att det är betydligt vanligare att plantera träd än att engagera sig i Greenpeace eller annan miljöorganisation.