Januari 2020 händelser

De tre europeiska länderna har dock till skillnad från USA inte dragit sig ur överenskommelsen, och de säger uttryckligen att de inte stöder president Trumps linje att sätta Iran under maximal press. Senare samma dag säger sig den brittiske premiärminister Boris Johnson stödja ett nytt avtal som skulle förhandlas fram av USA:s president Donald Trump. En talesperson för den brittiska regeringen säger dock att det inte betyder att Storbritannien vill dra sig ur det tidigare avtalet.

Men pengarna kommer att åtföljas av strikta villkor. Provinsens finansminister Conor Murphy, från Sinn Féin, uttrycker missnöje över att anslagets storlek och säger att det inte kommer att täcka årets kostnader. Drottningen: Harry och Meghan ska inte längre representera monarkin 18 januari Drottning Elizabeth II aviserar att prins Harry och hans amerikanska maka Meghan Markle, hertigen och hertiginnan av Sussex, inte längre kommer att formellt representera den brittiska monarkin.

De förlorar också sitt kungliga apanage och ska betala tillbaka de pengar som gått till renoveringen av deras bostad i Storbritannien. De får inte heller använda hertig- och hertiginnetitlarna för att tjäna pengar. Förändringen kommer att ske under våren och är en följd av att paret tidigare under månaden aviserat via Instagram att de ska ta ett kliv tillbaka från offentliga uppdrag, att de avser att bli finansiellt oberoende och delvis bosätta sig i Kanada.

Ett skäl till detta är delvis hur Meghan Markle behandlats av delar av den brittiska pressen. Överhuset röstar nej till delar av brexitlagen 20 januari Den konservativa regeringen lider sitt första nederlag i parlamentet efter valet Det handlar om några delar av brexitlagstiftningen. En majoritet av överhuset röstar för att EU-medborgare som bor i Storbritannien ska få ett tryckt dokument som visar att de har rätt att bo kvar där.

De avvisar också ett förslag om att ministrar ska få befogenhet att avgöra vilka utslag i EU-domstolen som brittiska domstolar och tribunaler inte behöver följa. Regeringen väntas ändå få igenom sina förslag via nya omröstningar i underhuset.

Vad hände i världen i januari 2020

Dagen efter går överhuset emot regeringen i ännu ett fall, den här gången gäller det ensamkommande flyktingbarns rätt att återförenas med sina föräldrar i Storbritannien efter brexit. I den senaste versionen av utträdeslagen har detta strukits, regeringen vidhåller dock att man avser att slå vakt om flyktingbarnens rättigheter och att de kommer att inkluderas i den nya invandringslagstiftning som den planerar att lägga fram inom kort.

Underhuset godkänner inga ändringar i brexitlag 22 januari Nu har den så kallade utträdeslagen antagits i dess slutgiltiga form av underhuset. Det avvisar samtliga av de ändringar som överhuset hade velat ha. Det banar väg för att Storbritannien ska kunna lämna EU som planerat den 31 januari. Drottning Elizabeth ger sedan sitt godkännande av brexitlagen den 23 januari.

Den 29 januari ska EU-parlamentet rösta om utträdeslagen, något som väntas vara en ren formalitet. Men på Värmdö lyckades samtliga nio ensamkommande som gick ut gymnasiet i år få jobb med stöd från Frivilliga familjehem på Värmdö. Utbyggnaden av solenergi ökade med 30 procent i Brasilien under första halvan av Trots coronakrisen fortsatten satsningarna på solenergi i Brasilien under Solenergi är just nu den snabbast växande energikällan i Brasilien — särskilt bland företag och personer på landsbygden — och anses ha mycket stor potential i jättelandet.

Earth Overshoot Day inträffade en månad senare än Fortfarande gör vi oss av med vår årsförbrukning av jordens resurser långt innan året är slut. Men i år inträffade i alla fall Earth Overshoot Day nästan en månad senare än , närmare bestämt den 22 augusti. Orsaken kopplas till coronapandemins konsekvenser. Det beskrevs som den största folkhälsoframgången i Afrika sedan utrotningen av smittkoppor.

Många i Stockholm samlades för att anordna blockader och på olika sätt demonstrera för klimatet i slutet av sommaren. Foto: Flickr. Hundratals aktivister genomförde aktioner i centrala Stockholm Den sista helgen i augusti utförde klimataktivister från nätverket Extinction rebellion en massaktion med flera blockader i centrala Stockholm.

Flera hundra personer från olika delar av landet deltog i aktionerna, och trafiken stoppades på flera ställen. Köttkonsumtionen i Sverige minskade med 4,1 procent per person under första halvåret Enligt Djurens Rätt förbrukades över färre kycklingar och 60 färre grisar jämfört med samma period året innan.

Viktiga historiska ögonblick januari 2020

Under första halvåret minskade dessutom importen av griskött med 22,9 procent och importen av nötkött med 14,8 procent. Sveriges första bibliotek för yttrandefrihet öppnade i Malmö I mitten av september invigdes Dawit Isaak-biblioteket i Malmö. Biblioteket kommer att ha litteratur skriven av författare som på grund av sin profession utsatts för censur, förtryck eller tvingats till exil.

EU beslutade att höja klimatmålet till med 15 procent. EU-kommissionen bestämde sig i september för att höja ambitionerna i klimatpolitiken. Tidigare var målet att minska utsläppen med 40 procent till , jämfört med års nivå. Nu höjer man till 55 procent. Delhandelsavtal med Kina 15 januari USA och Kina undertecknar vad som kallas första fasen i ett handelsavtal och som innebär ett slags vapenvila i det pågående handelskriget.

Precis som meddelades redan i mitten av december förbinder sig USA att inte införa fler tullar på kinesiska varor medan Kina lovar att köpa mer från USA. Kina lovar också att inte manipulera sin valuta. Enligt Trump innebär det en stor framgång för honom och USA. Förhandlingarna fortsätter dock.

Riksrätt mot Trump inleds i senaten 21 januari Den faktiska riksrättsprocessen mot president Trump inleds i senaten. Trump blir därmed den tredje presidenten i USA:s historia att ställas inför rätta. Representanthuset röstade den 15 januari för att överlämna de två åtalspunkterna mot president Trump, som kammaren beslutade om i december.

Sju ledamöter har fått i uppdrag av talman Nancy Pelosi att leda processen, samtliga demokrater. Gruppen leds av underrättelseutskottets ordförande Adam Schiff. De hävdar att Trump inte gjort något fel och att han utsätts för orättvis behandling. Rättegången inleds med en strid mellan republikaner och demokrater om hur själva processen ska genomföras.

Oenighet råder bland annat om huruvida vittnen ska kallas, och i så fall vilka.