Vilka har makt i samhället

Olika sätt att organisera demokrati i en stat Ytterligare en faktor som bestämmer ett lands styrelseskick är frågan om ansvarighet inför lagen och folket. I länder som tillämpar demokrati finns det flera olika sätt att organisera demokratin beroende på hur makten fördelas oavsett om det rör sig om monarki eller republik se nedan.

De två vanligaste formerna är parlamentarism och presidentialism vilka bygger på två olika typer av maktfördelning som hänger ihop med ansvarsfrågan. Parlamentarism Parlamentarism betyder att ett land styrs med stöd av ett parlament riksdag vars ledamöter medlemmar är valda av folket. Den regering som har ansvaret för landets styre måste alltså ha stöd av parlamentet.

Vanligen får det parti eller de partier som har flest röster möjligheten att bilda regering, vilken sedan styr landet under den mandatperiod som gäller vanligtvis under fyra år eller tills att den blir avsatt av parlamentet. I ett parlamentariskt system är det parlamentet som fattar beslut om lagar och regeringen som verkställer parlamentets beslut. Regeringen måste rätta sig efter vad parlamentet beslutar eller avgå.

Förenklat kan man säga att regeringen är ansvarig inför parlamentet riksdagen - folkrepresentationen. I Sverige har vi s. Det betyder att regeringen kan styra så länge som den inte har en majoritet i parlamentet riksdagen mot sig. På så vis är det möjligt att bilda en regering även om regeringspartierna inte har ideologiskt stöd av en majoritet i riksdagen.

Men regeringen måste tolereras av en majoritet i riksdagen. Motparten till parlamentarism är presidentialism. Väljarna utser genom regelbundna och landsomfattande val vem som ska vara president statschef och regeringschef , som i till exempel Frankrike eller USA. Statschefen utses därmed direkt av väljarna och kan sedan själv välja sin regering. Oftast utgör den lagstiftande församlingen av en kongress som består av två kammare med folkvalda representanter.

Eftersom systemet med presidentialism inte är beroende av val till ett parlament, så kan presidenten tillsätta sin egen regering utan att behöva ta hänsyn till partipolitik. En president har därför betydligt mer personlig makt jämfört med en statsminister eller motsvarande regeringschef i ett parlamentariskt system.

Två grundläggande former av statsskick: monarki och republik Utöver olika styrelseskick måste vi också titta på själva grunden eller utgångspunkten för ett statsskick. Det finns två slags statsskick: monarki och republik. De kan inte kombineras med varandra, utan är oförenliga. Övriga statsskick betraktas i regel som olika varianter av dessa två ursprungliga. Med monarki menas att landet har en kung eller drottning som statschef.

Kungamakten är i regel ärftlig. I en republik saknar staten kung och drottning och har istället en folkvald regeringschef t. Det innebär att en kung eller en regerande drottning är landets statschef. Sedan är det släkten Bernadotte som har varit statschefer. Statschefen har ingen politisk makt. Kungens viktigaste uppgift är att representera Sverige som dess statschef.

Han tar emot främmande länders sändebud och genomför statsbesök i andra länder. Runt om i världen förekommer många olika statsskick - från renodlade monarkier, som Saudiarabien , till utpräglade republiker som USA. Dessa är ofta knutna till varierande uppfattningar om demokrati. Vissa stater har en konstitutionell monarki, som till exempel Sverige. Men du har också rätt att inte delta i möten, demonstrationer eller vara medlem i en förening.

Folkstyret och det demokratiska systemet Sverige är ett demokratiskt styrt land. Det betyder att all offentlig makt utgår från folket. Vi som bor i Sverige påverkar hur landet ska fungera. Vi röstar fram politiker som styr Sverige åt oss. Det här kallas folkstyre. En demokratisk grundtanke är att alla människor är lika mycket värda och ska ha samma rättigheter.

I en demokrati ska man få tänka och tycka vad man vill och kunna uttrycka sina åsikter öppet i tal eller skrift. Det finns lagar som skyddar våra demokratiska rättigheter. Sveriges lagar Det finns många lagar i Sverige. Lagarna säger vad vi får göra och vad vi inte får göra. Du får till exempel inte köra bil mot rött ljus. Du får heller inte stjäla någon annans saker.

Lagarna säger också vad vi har rätt till. Till exempel har barn rätt att gå i skolan och som nybliven förälder har du rätt till föräldrapenning. Lagarna finns för att vi människor ska kunna leva tillsammans och vara trygga. Ibland kommer det nya lagar. Lagar kan också ändras. Till exempel blev det förbjudet för föräldrar i Sverige att slå sina barn år Innan dess var det tillåtet.

Ett annat exempel är förbudet mot att röka inne på restauranger. Det blev förbjudet Sveriges grundlagar Några lagar är extra viktiga. De kallas grundlagarna. De står över alla andra lagar och är svåra att ändra på. I grundlagarna står det att Sverige är en demokrati. Det finns fyra grundlagar i Sverige. De heter regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

Regeringsformen I regeringsformen står det hur Sverige ska styras. Det står att vi som bor i Sverige är med och bestämmer genom de politiker vi väljer i olika val. Regeringsformen beskriver också våra rättigheter. Det står till exempel att dödsstraff är förbjudet i Sverige, och att alla människor har rätt till vilken religion eller tro de vill. Regeringsformen innehåller också regler för hur vår riksdag och regering ska arbeta.

Successionsordningen Sverige är en monarki och vi har en kung som är statschef. Successionsordningen innehåller regler för vem som ärver den svenska tronen och blir ny kung eller drottning. Hans äldsta barn heter Victoria. Hon kommer bli drottning i framtiden. Tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen Alla vi som bor i Sverige har rätt att tycka och säga nästan vad vi vill.

Du får säga vad du tycker i tv och du får skriva vad du tycker på internet och i tidningen. Om du till exempel har en åsikt om politiken i Sverige så har du rätt att uttrycka den. Samma sak gäller för nyhetstidningar. De bestämmer själva vad de vill skriva, inte politikerna. Det här står i grundlagarna som heter tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

Tryckfrihetsförordningen handlar om vad man får skriva i tidningar och böcker. Yttrandefrihetsgrundlagen handlar om vad man får säga, skriva och uttrycka i radio, tv, film och på internet. De här lagarna ska också skydda oss mot förtal och kränkningar. Några av de vanligaste tvisterna handlar om pengar och köp. Domstolarna bedömer alltså om någon är skyldig till brott och vilket straff personen i så fall ska få.

Det finns olika typer av straff. Det kan till exempel vara böter eller fängelse.

Maktförhållanden i samhället

En person som är misstänkt för ett brott ska betraktas som oskyldig tills åklagaren kan bevisa att personen är skyldig. Sverige har inte dödsstraff. Riksdagen avskaffade dödsstraff i fredstid och dödsstraff i krigstid Förvaltningsdomstolar Förvaltningsrätter, kammarrätter och Högsta förvaltningsdomstolen kallas för förvaltningsdomstolarna. Förvaltningsdomstolarna avgör tvister mellan enskilda personer och myndigheter och tvister mellan företag och myndigheter.

Om du inte är nöjd med något beslut från till exempel socialtjänsten, Försäkringskassan eller Skatteverket kan du överklaga det till förvaltningsrätten. Migrationsdomstolarna är också förvaltningsdomstolar. I vissa kommuner kan kommunens medborgarkontor hjälpa dig om du behöver mer information om hur du överklagar ett beslut.

Exempel: Anita får hjälp att överklaga ett beslut Anita är 73 år gammal och har ansökt om hemtjänst från socialtjänsten i kommunen där hon bor. En biståndshandläggare utreder om Anita är i behov av stöd. Efter utredningen skickar biståndshandläggaren beslutet i ett brev till Anita. Hon har fått avslag på sin ansökan och får inte hemtjänst.

Hon tycker det är fel. Vad ska hon göra? I beslutet står det om överklagan, men hon tycker det är svårt att förstå. Hon ringer till biståndshandläggaren som är skyldig att informera Anita om hur hon överklagar till förvaltningsrätten. Specialdomstolar Specialdomstolarna avgör tvister inom olika specialområden. Ett exempel är Arbetsdomstolen som avgör tvister mellan anställda och arbetsgivare.

Vem styr sverige

Läs mer om vilka områden som de olika domstolarna ansvarar för på Sveriges domstolars webbplats. Civila samhället I en demokrati är det viktigt att du som invånare får vara med och påverka samhället. Det civila samhället är en plats där du har möjlighet att påverka och arbeta med frågor som du tycker är viktiga. Du kan göra det tillsammans med andra. Det civila samhället är inte en del av staten eller marknaden.

Ett starkt civilsamhälle är viktigt i en demokrati. I det civila samhället kan människor till exempel påverka politiken, granska dem som har makten och arbeta med att försvara mänskliga rättigheter. Många organisationer och grupper i det civila samhället är ideella föreningar. Många arbetar gratis i ideella föreningar. En ideell förening kan vara till exempel en fotbollsklubb för barn och ungdomar, en organisation som har läxhjälp för vuxna eller ett språkcafé för nyanlända.