Överlevnad efter bypass operation

ForskningsStatus Sju dagar från frisk till bypass En novemberdag drabbas juristen och deckarförfattaren Lennart Lauenstein plötsligt av kärlkramp och åker akut till sjukhus. Från en dag till en annan blir han hjärtpatient och genomgår en bypass-operation. Nu har han skrivit en bok om erfarenheten. Torsdag den 27 november Lennart Lauenstein bär, sin vana trogen, en kasse med de egna deckarböckerna för att dela ut på sitt jobb på Lerums medborgarkontor.

Dagen innan har han besökt vårdcentralen och fått Nasonex mot den nästäppa och de tillfälligt uppdykande andningsbesvär som han kopplar till den kärva Göteborgsluften. När han kliver ur bilen, tar bokkassen i handen och börjar gå känner han direkt att det tar emot. Plötsligt drabbas han av smärta i bröstet.

Hur länge lever man efter bypass

Ringer vårdcentralen och får beskedet att omedelbart åka in till sjukhuset. Det var förträngningar i kranskärlen. Jag såg på röntgenläkaren att det inte var bra och att han på ett skonsamt sätt ville informera mig om sakernas läge. Tydligen har jag varit påverkad under en längre tid eftersom ett kärl var helt tilltäppt. Knappt två månader tidigare hade han så när slagit den där tjugo år yngre atletkillen uppför väggen under företagets kick-off.

Nu inser jag att jag har haft tur. Jag hade ju kunnat dö när som helst. Bypass-opererad en vecka senare I december är det tre år sedan Lennart Lauenstein genomgick en bypass-operation på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Att få möjlighet att läsa på och sätta sig in vad det innebär är ofta en fördel för patienten. Det kan orsaka mer stress och oro om beslut om operation måste tas akut.

Även om majoriteten av alla operationerna faller väl ut är det bra att känna till att ingreppet kan innebära en anspänning.

Bypass operationens risker

Fysisk och psykisk påfrestning Fysiskt eftersom alla stora operationer frestar på kroppen på olika vis och psykiskt eftersom det är omvälvande. Att få en slags posttraumatisk reaktion är inte ovanligt och många nyopererade funderar på existentiella frågor och blir gråtmilda och ödmjuka inför livet. Det kan vara bra att känna till att det är helt normalt och ofta är en fas som man går igenom.

En viss oro, inte minst hos nära anhöriga, när man är nyopererad leder inte sällan till att många är rädda för att ta i. Att komma i rörelse efteråt är viktigt och en betydelsefull del av eftervården. Kötiderna varierar Kötiderna till hjärtoperationer kan även variera mellan olika regioner i landet. Två patienter med samma behov av en operation kan med andra ord få vänta olika lång tid beroende på var de bor.

Han har full förståelse för att det är tufft för en enskild patient att stå på sig och kräva operation på ett sjukhus som har kortare kötid än det man tillhör, men han vill ändå förmedla att möjligheten och rättigheten finns till att få vård i andra delar av landet än där man bor. Förbättrad sekundärprevention På listan över förbättringsmöjligheter nämner Örjan Friberg även livet efter operationen.

För även om hjärtoperationerna i Sverige håller absoluta världsklass ger de ingen vaccination mot hjärtsjukdom på sikt. Vår utmaning ligger i att forska vidare kring vad som kan hindra människor från att återinsjukna. Så går en operation till: Om operationen inte är akut utan är inplanerad kan den som ska opereras förbereda sig väl och blir undersökt, informerad och omhändertagen på sjukhuset före ingreppet.

Ett operationsteam består av två kirurger, narkosläkare, narkossköterska, operationssköterska, undersköterska och en perfusionist som är den som sköter hjärt-lungmaskinen under operationen. Inne i operationssalen för personalen in tunna plastslangar i några av patientens blodkärl för att kunna mäta bland annat EKG, puls och syrehalten i blodet och för att kunna ge läkemedel.

Alla värden visas och övervakas på ett övervakningsskåp som patienten kopplas upp emot. Kranskärlssjukdom är den vanligaste dödsorsaken i världen. Kranskärlskirurgi, bypassoperation, minskar dödsrisken hos majoriteten av patienterna och har blivit ett av de vanligaste större kirurgiska ingreppen. Trots detta klarar sjukvården i många länder, däribland Sverige, inte av att möta behovet.

Underkapaciteten medför långa väntetider, tvingar fram prioriteringar mellan patienterna på väntelistan och leder i värsta fall till att patienter dör i väntan på kirurgi. Vid prioriteringen försöker läkaren göra en riskbedömning och sedan operera de patienter i störst behov först. I Västra Götalandsregionen väntar idag cirka patienter på operation. I de studier som ligger till grund för thoraxkirurg Helena Rexius avhandling ingår 5 patienter som accepterades för planerad kranskärlskirurgi mellan januari och juni Patienterna hade en medelväntetid på 82 dagar.