Får alltid träningsvärk i benen

Det finns även andra mindre självklara som hälseneinflammation, nackspärr med mera. Dessa kan skapa en obalans som leder till följdskador vilka i sin tur orsakar att du får värk i dina ben. Har du värk i benen som inte vill ge med sig, behöver du alltså uppsöka vården för att få en diagnos. Först när man vet den exakta orsaken kan man ge behandling för din benvärk.

I vissa fall kan också värken ha sin grund i någon sjukdom, som reumatism, diabetes eller kärlkramp. Åderbråck kan också ge ständigt värkande ben. Vem löper störst risk att drabbas? Alla kan få värk i benen.

Får alltid träningsvärk i benen

Barn har ofta så kallad växtvärk, som i första hand sitter i benen. Eftersom man kan ha värk i benen av så många orsaker, kan det också drabba alla åldrar, och alla grupper, oavsett om man lever ett aktivt liv eller inte. Men, även om även idrottande och aktiva personer också kan få värk i benen, kan ett stillasittande arbete, och ett passivt liv förvärra, eller till och med rent av framkalla benvärk.

Eftersom värk i benen är ett så vagt uttryck, kan man inte peka ut en speciellt utsatt grupp.

Träningsvärk i benen orsaker

Däremot finns det riskgrupper för de olika orsakerna som kan ligga bakom värken. Om värken beror på kärlkramp är det oftast personer över 50 år, och då flest män, som drabbas. Värk av typen träningsvärk drabbar oftast helt andra grupper. Vilka behandlingar finns? Behandlingarna måste naturligtvis ges efter orsaken till din värk. Innan du börjar en behandling måste du tillsammans med din behandlare ta reda på orsaken att just du har värk i benen.

Om det visar sig att du har diabetes, kärlkramp eller någon annan bakomliggande sjukdom, får du naturligtvis vård och behandling för denna hos din doktor. Dessa ovanstående exempel är alltså hur du kan använda träningsvärk som en proxy till din träningsvolym och om du bör träna lite mer eller lite mindre. Men detta är inte heller perfekt, en del personer får helt enkelt sällan träningsvärk.

En del muskler får aldrig träningsvärk, en del övningar lämpar sig inte för att ge träningsvärk, en del tränar inte tillräckligt hårt för att få träningsvärk, etc, etc. Så igen, träningsvärk fungerar bara som en proxy för att ge ledtrådar tillsammans med andra variabler, i sin ensamhet säger det nästan ingenting, likt i exemplet med bilkrocken.

Huruvida du får träningsvärk eller inte är både oerhört individuellt, men också i allra högsta grad muskelspecifikt. Exempelvis, när jag tränar mina hamstrings så räcker det med ca set raka marklyft för att jag ska få en saftig träningsvärk i ungefär dagar, detta snudd på oavsett hur länge jag har övningen i mitt schema. Men här kommer den viktiga biten; jag blir starkare av denna minimala mängd set.

Bara jag ser till att pressa mig ordentligt och bibehåller korrekt teknik på dessa set, så gör jag framsteg. Ett fåtal gånger har jag gjort misstaget att börja med set istället för , då kunde jag inte gå ordentligt på en vecka och mina promenader tog 3 gånger så lång tid. I kontrast till detta så har mina Side delts sidan av axlarna som jag tränar med olika varianter av sidolyft och upright rows, en helt annan dynamik.

Detta beror troligen på flertalet olika variabler och skillnader. Men det jag i huvudsak vill illustrera här är att för mina hamstrings är träningsvärk en rätt bra proxy för om jag borde göra mer eller mindre, medan för mina axlar är det inte det. Om jag enbart gick på träningsvärk för mina axlar så skulle jag träna axlar 2 timmar varje dag och förmodligen bli övertränad och skadad inom någon månad.

Därav vill jag understryka detta: något som många glömmer är varför vi ens tränar från första början. Oavsett om vi vill erkänna det eller inte så tränar de allra flesta av oss för primärt 2st anledningar. Dessa hänger såklart oundvikligt och oändligt ihop. Men häng nu med här till min poäng; hur bör vi egentligen träna för att åstadkomma dessa 2 underliggande mål?

Jo, vi bör träna för att göra framsteg, progression. Syftet med vår träning är alltså att göra framsteg och att bli bättre över veckorna, månaderna och åren. Jag ser och hör det så otroligt ofta, folk som jagar trötthet och träningsvärk, som om istället det är det faktiska målet. Dom har inställningen att när man lämnar gymmet måste man vara helt slutkörd, spyfärdig och tvingas ta en uber till oklädningsrummet, annars räknas inte passet.

Och att nästa dag när dom vaknar i sängen så ska dom behöva en handikappskran och personlig assistent för att ens kunna gå på toa, annars har de inte kört tillräckligt hårt. Masochistiskt känslojagande, more or less. Därav, om detta inte är anledningen till att du tränar så bör du se dessa enbart för vad de är, sidoeffekter.

Alltså - trötthet och träningsvärk är sidoeffekter av träning, sidoeffekter som du må gilla eller ogilla. Försök därför att alltid komma ihåg att trötthet och träningsvärk inte är målet med din träning, även om dom kan bidra med ledtrådar. Det konkreta och primära målet med din träning är i slutändan att göra framsteg. Om detta betyder att bli starkare, snyggare, uthålligare, friskare, det spelar ingen roll.

Alla är legitima anledningar. Därav, ännu en gång - se till att du jagar framsteg och progression mot just dina mål, inte sidoeffekter som trötthet och träningsvärk. Frågor och svar om träningsvärk Innan vi försöker oss på en summering och avslutning, låt oss göra lite kort housekeeping inför frågor som nästan alltid dyker upp förr eller senare.

Kan man förebygga, undvika eller iaf minska träningsvärk? Du kan träna dig stark utan att få träningsvärk. Däremot är det ett tecken på att du har tränat nya muskler eller ökat din belastning mycket. Kanske för mycket, berättar Emmy Koskinen. Emmy Koskinen, fysioterapeut Elitlöparen Kristoffer Låås håller med om att den träning man är van vid inte ger träningsvärk.

Han berättar att han kan springa 30 kilometer i halvhög fart och vara helt fräsch dagarna efter. Att springa fem tuffa meterslopp ger honom däremot ordentlig träningsvärk. För mig är träningsvärk mer ett hinder i träningen. Framför allt i vaderna. Tidigare sprang jag rätt mycket i barfotaskor och fick ofta träningsärk långt ner i vaderna och det hindrade mig från att springa på bra dagarna efter.

Men att få lite träningsvärk i magen efter ett bra corepass, den känslan kan nog vara rätt skön, säger Kristofer. Det här är träningsvärk — Kort beskrivet är det den smärta du upplever en till två dagar efter träning. Det du kan känna direkt efter ett pass är snarare en muskeluttröttning, berättar Emmy. Tidigare trodde man att träningsvärk var en restprodukt av mjölksyra.

Träningsvärk ben lösningar

Andra teorier har varit att det handlar om små bristningar, mikrotrauman i musklerna eller inflammation. Men senare tids forskning visar att man inte kan se några skador i muskeln vid ultraljudsundersökningar. Rent träningsfysiologiskt funkar det så att när en muskel anstränger sig mer än den är van vid så får vi en superkompensation.

Det innebär kort att musklerna anstränger sig för att bli starkare så att de klarar belastningen bättre nästa gång, fortsätter Emmy. Excentrisk träning ger mer träningsvärk Träningsvärken kommer när vi har utmanat musklerna på ett sätt de inte är vana vid, det kan vara en ny rörelse eller en högre belastning.

Forskarna är överens om att det är det excentriska arbetet, alltså bromsande rörelser, som ger träningsvärk. Exempel på excentriska rörelser är till exempel när armen går ner igen efter en bicepscurl, benböj där du sänker dig långsamt, att gå eller springa i en nedförsbacke eller landningen när du hoppar hopprep, då vaderna bromsar varje hopp.

Träna muskelgrupper du inte har ont i — Det är inte farligt att träna med träningsvärk. Men du har inte samma prestationsnivå när du har träningsvärk och får antagligen inte full effekt av träningen. Du har i runda slängar muskler kroppen, och knappast ont i alla samtidigt — så träna helst de muskelgrupper du inte har ont i.