Vad är en galloperande leukemi

Både USA och Ryssland utvecklar nu nya kärnvapen och det vore naivt att tro att vapen med avskräckande syfte aldrig kan användas. Upprustningen måste mötas av en motreaktion, säger Jens Petersson. Fredspriset visar att aktivism gör skillnad En person som kämpar för ett internationellt förbud mot kärnvapen är svenska Beatrice Fihn, generalsekreterare på den internationella organisationen Ican.

Hon menar att många länder nu sneglar på kärnvapen som ett uttryck för rädsla. Samtidigt blir det än viktigare att stå upp för det som är rätt. Nu när det gått 75 år är det extra viktigt att vi uppmärksammar och lär av historien, säger Beatrice Fihn. Ican är en av de organisationer som oförtröttligt arbetar vidare för global nedrustning. Efter att de tilldelades Nobels fredspris har kärnvapenfrågan hamnat mer i strålkastarljuset.

Beatrice Fihn upplever att fler lyssnar idag. Det värmer att det ibland tröstlösa aktivistandet har gett resultat, men arbetet måste fortsätta. Jag tror politisk förändring kan komma från det ökade folkliga engagemanget. Icans mål var att ha med 50 länder till Hiroshimadagen i år. När 50 länder anslutit sig träder avtalet i kraft.

Med tanke på den rådande coronasituationen kommer målet antagligen inte uppnås till augusti men Beatrice Fihn är hoppfull om att nå det under Ett resultat som kommer vara historiskt. Sverige tillhör inte de länder som ratificerat avtalet. Ursäkterna har varit många — att avtalet inte är tillräckligt, att det är felformulerat, att det riskerar att urholka det äldre ickespridningsavtalet NPT.

Alla dessa argument är bara svepskäl och håller inte.

Vad är galloperande leukemi

Inget avtal är perfekt men avtalet är inte sämre än något annat avtal. I slutändan handlar det helt enkelt om ifall vi vill att kärnvapen ska vara lagliga eller inte, säger Beatrice Fihn. Ican har dock inte gett upp hoppet om att få med Sverige. Beatrice Fihn tycker att det är viktigt att utmana regeringens argument och påpekar att det stora folkliga stödet talar för en ratificering.

Hon hoppas att Sverige omvärderar efter konferensen om ickespridningsavtalet NPT som skulle ägt rum under våren men som nu skjutits på framtiden. Gräsrötterna är viktiga Hon poängterar att även om kärnvapenfrågan kännas enorm och oövervinnerlig så finns det mycket som kan göras både nationellt och lokalt, så som att bygga kunskap och engagemang bland gräsrötterna. Något som även den svenska FN-rörelsen tagit fasta på.

Vi har en stark förankring bland medlemmarna och kommer att fortsätta att jobba mot inhumana vapen. Förändring drivs av politiska beslut och det finns många politiker att uppvakta för den som vill se en fortsatt radikal nedrustningspolitik, säger Jens Petersson. Bli medlem eller prenumerera för att få Världshorisont i brevlådan! Tidningen ingår som förmån för FN-förbundets medlemmar.

Exakt hur är regressionen gjord? Det är en avvikelse från en prognos vars metod bör redovisas det handlar om, inte en ökning. Som framgår av mina siffror ovan är det alltså alltjämt en lägre siffra för än samtliga föregående år, förutom Mattias Haglund, ST-läkare internmedicin, Landskrona Lasarett Svara Svar till Mattias Haglund 2 år sedan Jag är en av tre läkare som grundade Läkaruppropet och svarar för vår ideella förenings räkning.

Först vill jag påpeka att Ute Krüger det senaste året sett flera exempel på cancer med mycket snabbt förlopp, det hon benämner turbocancer, men hon har aldrig hävdat att det är en galopperande epidemi. Så till statistiken. I detta fall har minskningen dock planat ut, och Mattias Haglund har helt rätt, det är nog bättre att göra en trendlinje baserat på föregående 5 år än 10 år.

Dessutom måste beaktas att en eventuell ökning på grund av vaccineringen inte ses förrän andra halvåret Således skulle det behövas statistik uppdelad på halvår, ännu hellre månad. Den möjliga ökning vi ser av bröstcancer tillsammans med Ute Krügers och andra patologers observationer — till exempel den tyske professorn Arne Burkhardt, den amerikanske patologen Ryan Cole och den kanadensiske patologen Roger Hodkinson — borde föranleda att det i Sverige snarast genomförs en utredning om möjliga orsaker.

Att välja fem istället för tio år som utgångspunkt löser emellertid inte det grundläggande problemet att en rak trendlinje är en oerhört skakig metod för att förutsäga cancerfall och därefter dra slutsatser om kausala samband. Det finns alltså ingenting i den här datan som talar för att något hände under som orsakade så många cancerfall att det gav avtryck i statistiken. Siffrorna varierar från år till år och sticker inte ut på något sätt.

Justerar man metoden aldrig så lite smulas "beviset" sönder. Man kan, genom idog trålning i SoS statistik, säkert hitta andra cancersorter som ökat under Men sådana fynd är i absolut bästa fall hypotesgenererande och bör undersökas vidare genom enkla känslighetsanalyser som de ovanstående innan man 1 sätter igång stora och resurskrävande studier; 2 postar blogginlägg som skapar oro bland en allmänhet och ibland även kollegor!

Mattias Haglund, ST-läkare internmedicin, Landskrona Lasarett Svara Utredning borde tillsättas 2 år sedan Mattias Haglund antyder att vi på Läkaruppropet skulle syssla med trålning gällande statistik för cancer. Och det finns olika nivåer i denna understödjande behandling. Mindre lungpåverkan kan stöttas med syrgas på en vårdavdelning. En allvarligare lungsvikt kräver intubering med respirator och förutsätter intensivvård.

Men, trots alla insatser — alla patienter klarar inte en sepsis. Under flera års tid har dödligheten i Sverige legat på ungefär samma nivå, trots nya diagnoskriterier som ska fånga upp fler patienter och försök att öka fokus på sjukdomen. Sepsislarmen är fortfarande under införande runt om i landet. Vi behöver behandlingar mot själva sepsissjukdomen, mot det felaktiga värdsvaret, säger Kristoffer Strålin.

Det finns läkemedel som påverkar immunförsvaret på olika sätt. Och det finns ett visst stöd för att de kan ge effekt vid sepsis. Men bara för vissa patienter. Det är det centrala problemet — sepsispatienterna är så olika. Det krävs mer riktad och individanpassad behandling för att öka överlevnaden. Utmaningen ligger i att fatta vem som ska ha vilken behandling.

Här beskriver de som jobbar på sjukhusen ett mycket stort behov av forskning och ny kunskap. En svårighet som läkarna måste hantera är att immunförsvaret gör fel på flera sätt vid sepsis. Det handlar om både över- och underreaktioner. Vid ett vanligt scenario utlöser de smittämnen som har orsakat infektionen ett kraftigt immunsvar.

Det leder till att mängder av signalämnen, främst så kallade cytokiner, skickas ut i blodbanan. De startar händelsekedjor som leder till kraftig inflammation i eller kring organ, som inuti blodkärlen. Sådan omfattande inflammation kan orsaka organsvikt. I de här fallen behöver immunförsvaret kylas ned. Ett annat scenario går ut på att immunförsvaret reagerar för slappt.

Det kan bero på angrepp på benmärgen, där många immunceller produceras. Som en följd kan patienten inte skydda sig mot nya infektioner, vilket kan leda till ny sepsis. Det är ett hårt slag för en redan ansatt kropp, i värsta fall dödligt. I de här fallen skulle det troligen vara värdefullt att boosta immunförsvaret. En del patienter rör sig mellan det överreagerande och det underreagerande immunsvaret.

Men vanligen förekommer de samtidigt.

Galloperande leukemi prognos

Ett exempel är en patient som kommer in till akuten med en SOFA-poäng som vittnar om sepsis — men som inte har feber utan tvärtom låg kroppstemperatur. Av någon anledning klarar kroppen inte av att reagera med temperaturhöjning på infektionen, trots att kroppen har mäktat med att skapa en överdrivet kraftig inflammation som skadar viktiga organ — värdsvaret är felaktigt på två sätt.

Efter ett tag kanske immunförsvaret har slutat att överreagera. Patienten har överlevt sin organsvikt och borde börja återhämta sig. Men då kanske underreaktionen håller i sig.

Behandling av galloperande leukemi

Patienten saknar då försvar mot en ny infektion, som kan leda till en ny sepsis. En ännu allvarligare. Foto: Petter Cohen När Arne vaknade var tårna amputerade För drygt två år sedan föll Arne Persson illa under en skogspromenad med sin hund. Han slog sig rejält i svanskotan men kunde ta sig hem. De kommande dagarna fick han mer och mer ont och till slut sökte han akut på sjukhuset. Efter röntgen blev han hemskickad eftersom inget var brutet.

Covid har gett nya svar Det är svårt att göra studier på sepsispatienter. Det beror bland annat på att gruppen är så heterogen, som beskrivits — olika smittämnen ligger bakom den utlösande infektionen som kan ha börjat i olika delar av kroppen. De senaste årens covidpandemi har dock gjort det möjligt att lära sig mer.

De har ett felreglerat värdsvar orsakat av en svår infektion och mer än två SOFA-poäng. Tillståndet hade kunnat kallas för covid med sepsis, men vi har valt att kalla det svår covid, säger Kristoffer Strålin. Han ingår som forskare i ett europeiskt projekt där Karolinska Universitetssjukhuset medverkar. I projektet utvärderas ett nytt snabbtest som visar immunförsvarets funktion vid sepsis.

Om testet tas regelbundet på patienter som vårdas på IVA kan det i bästa fall ge en bild av hur kroppens immunsvar verkar utvecklas — rör det sig mot en upp- eller nedtrappning? Forskarnas förhoppning är att snabbtestet ska kunna bli ett sätt att sålla fram vilken patient som behöver vilken behandling.

För det finns läkemedel att ta till. Kortison är ett exempel på ett beprövat immundämpande läkemedel. Det ingår sedan länge i vården av patienter med septisk chock, en allvarlig och livshotande form av sepsis. Men kortisonets roll är omstridd, just eftersom det är svårt att veta vilken patient som har nytta av det.

Hos vissa patienter med septisk chock och ett överreagerande immunsvar kan kortison bromsa in den så kallade cytokinstormen och på så sätt minska organsvikten. Samtidigt kan kortison hos en patient med redan dämpat immunsvar ha en direkt negativ påverkan på förloppet och öka dödligheten, enligt vissa studier. Interferon är ett läkemedel som stöttar immunförsvaret och som sedan länge används vid vissa cancersjukdomar.

Men igen — vem ska ha vad? Och när i förloppet? Snabbtest ska hjälpa vid dramatiska förlopp En som jagar biomarkörer vid sepsis är professor Anna Norrby-Teglund , avdelningschef för centrum för infektionsmedicin vid institutionen för medicin, Huddinge. Bild: Rubrik: Professor Anna Norrby Teglund Foto: Privat bild Hon och hennes kollegor har undersökt blodplasma från sepsispatienter där infektionen har lett till vävnadsskada, så kallade nekrotiserande mjukdelsinfektioner, NSTI.

Det rör sig om dramatiska förlopp, där vävnadsdöden kan uppstå inom loppet av dagar eller till och med timmar, med risk för amputationer.